SMS-familjen

Vaknade i morse kl 07.1 av ett sms från pappa och därefter, efter yrvaket somnat om, ett från mamma kl 07.21. Båda önskade grattis på födelsedagen. Lite senare under dagen kunde jag även bocka av sms från lillebror syster dy och syster dä. Den hypermoderna sms-familjen har talat!

Tack också övriga för alla gratulationer idag, jag känner mig jättefirad trots att jag fyller ojämnt. Jag vill passa på att påminna alla om att jag även fyller 24 nästa år. 25 är ett fruktansvärt tal, jag ogillar ålderstal med 5:or. Med andra ord kommer jag fortsätta fylla 24 några år till.

Nej. Det är inte åldersnoja. Jag känner mig fortfarande pigg och vital även om jag väljer att ta hissen upp till bostaden ibland, man är ju inte 20 längre... ;)

Jag passade på att utnyttja min njugghet till maximum idag efter ett stenhårt pass på studentpalatset. När jag flyttade in till Blondie fick jag 4st 50-kronorscheckar på Wasahallen i brevlådan och idag var det dags att skörda frukten. Jag köpte ännu ett parti gudomligt valnötsbröd som blir frulle i morgon. Brödet smakar som en dröm och med en kopp nybryggt kaffe blier drömmen även sann.

Jag vill påtala att jag är spiknykter när jag författade detta flummig inlägg, dock lite berusad av livet.

Hej.

Stadsminister september 2010

Det här är inte politik. Det här är utgår enbart från ren lämplighet enligt undertecknads tycke.

Jag anser att den person som bäst kan representera Sverige som stadsminister heter Maria Wetterstrand. Punkt. Hon är seriös och klok som en pudel. Det kan jämföras med en viss minister som under en intervju stod och petade sig i örat(!) Ingen nämnd, ingen klämd...

Dagens låt

Den här låten kommer för evigt att vara förknippad med Island. Den enda bättre kanalen vi hade i hotellsviten var en musikkanal som spelade musikvideor. Alejandro måste varit kanalredaktionens favorit för ack vad mycket vi hörde den.

Jag älskar basen

Om jag kunde spela bas skulle jag lära mig den här slingan i den här låten

http://www.youtube.com/watch?v=ooHkPLSMn88&feature=related

Sista veckan

Ett sista krafttag sen har jag semester, kära läsare! Det här blir min sista jobbvecka. Därefter sitter jag på ett plan till Island. Pappa tycker jag ska köpa en liten minivulkan till honom men vi får väl se. Tänker inte köpa en burk aska från den där vulkanen som sabbade flygtrafiken i varje fall.

Just nu känns det som jag faktiskt lever igen. I nuet. En befriande känsla, snudd på lycka. Jag är inte särskilt rolig längre. (tvekar i för sig på om jag var annat än tragikomisk tidigare) Mitt gamla, bittra, negativa jag håller på att suddas ut mer och mer men studsar stundtals tillbaka. Jag vill kräkas på den glättiga, blåögda optimisten jag håller på att förvandlas till. Jag är dock gladare igen och trivs väldigt bra ned min livssituation. Det känns som tiden bara flugit förbi. Plötsligt har jag varit tillsammans med min pojkvän i över ett år och vi har fortfarande inte lyckats bråka. Par-Katja är stundtals riktigt jävla tråkig. Förlåt för det. Men par-Katja är ganska lycklig och mår bra. Jag tror typ inte jag mått så här bra sedan början av 2000-talet, haha!

Jag gråter mig inte till sömns längre. Jag byter inte kanal när jag ser kyssscener på tv. Jag ler.

Hej.